 |
|||||||||
|
Boktips av Conny Thorsson Jonas Ramnerö Niklas Törneke Beteendets ABC För mig som kognitiv terapeut, så är det inte lätt att ta till sig ”B-et” i CBT eller KBT. Men efter att ha läst Niklas Törneke och Jonas Ramnerös bok så går det lite lättare. Jag tror att mitt ”motstånd” kan ses i ljuset av den ”inramningseffekt” som tas upp i boken och som är den teoretiska grundvalen för ACT. Niklas har vid ett flertal tillfällen här i Sokraten skrivit om detta och Sokratens läsare är säkert införstådda med modellen för RFT (Relation Frame Theory). Vad har jag då ramat in vad gäller B:et. För det första så har jag trots tappra försök svårt att ta till mig den vokabulär som beteendeterapeuter så vant hanterar. Lägg därtill de närmast matematiska formlerna såsom S, SR, R, EO, BS, BR mm och dess underavdelningar och förhållande till varandra. MEN detta måste ju gå att lära in om jag anstränger mig men jag tror att min svårighet också har att göra med fler saker som jag ramat in. Jag tror att det för min inlärning inte är oväsentligt den kontrovers som föreligger mellan KPT i Sverige och KBT i Sverige, där beteendeterapeuterna med stor emfas hävda just sin tolkning av KBT och inlärningspsykologins absoluta tolkningsföreträde. Man kan säga att det förstärker mitt undvikandebeteende. Men vad är det då som får mig att tycka att just denna bok är mycket läsvärd. Ja frånsett dess innehåll så är nog det faktumet att Niklas Törneke är en av författarna. Honom känner jag som en odogmatisk och sökande person med en stor dos av klinisk ödmjukhet. Hans namn på författarbladet ger en positiv förstärkning med att ta itu med boken och beteendets ABC. I sin inledning tar författarna upp att syftet med boken var att ge en ”lättillgänglig introduktion på svenska i klinisk beteendeanalys/behavioristisk psykoterapi”. Författarna bekänner sig till vad som benämns som funktionell kontextualism. I boken förklaras och beskrivs denna term och kort kan man säga att man skapar förståelse utifrån hur individen(er) agerar i ett sammanhang utifrån sin egen inlärningshistoria och vad han/hon vill uppnå i en viss situation. Den första delen i boken tar just upp det funktionella perspektivet och man utgår här från ett antal kliniska fall som författarna sedan följer genom hela boken. Denna pedagogiska modell har klara förtjänster, vilket bidrar till nöjet att ta sig igenom boken. Bokens titel ”Beteendets ABC” är samtidigt en ordvits, som man också kan hänföra till ”vår inramning”. ABC står för en tydlig metafor när det gäller inlärning av kunskaper, ”att kunna sitt ABC”, men i boken tas också upp vad denna förkortning står för nämligen ”Antecdant, Beteende ock Konsekvens, där man valt at behålla C:et efter engelskans Consequence. ABC ingår i den s.k. sekvensanalysen där A står för en händelse som föregått något, B:et för det beteende som följer och C:et förde konsekvenser detta medför. I kapitlet beskrivs sedan hur man i terapin kan undersöka dessa olika delar för att förstå, förklara och förändra. Detta görs på ett tydligt och klargörande sätt med de kliniska fallen som arbetsmaterial. I kapitlet med ABC för man sedan in den beteendeterapeutiska vokabulären på ett lättförståligt sätt och pekar på dess kliniska förtjänster. Beteendeterapin hade länge problem med ”tänkandet”. Eftersom pionjärerna ansåg att man endast kunde forska på vad som kunde beskrivas så lät man det som hände i ”the black box” vara. Det var främst Aaron Becks kliniska modell som ändrade p det och så småningom gav upphov till CBT och dess segertåg i den terapeutiska världen. Men många har hävdat och hävdar att svagheten med Becks modell är att den just är klinisk och att den kognitiva terapin inte bygger på en vetenskaplig bas hur tänkandet fungerar. Den modell som författarna för fram hur man ska förklara tänkandet är utifrån den ovan nämnda relationsinramningen. Jag kan inte avgöra om denna teori är så revolutionerande som dess företrädare hävdar, men den verkar i alla fall kliniskt användbar och spännande. I boken beskrivs den utifrån kliniska exempel. Bokens tre delar, att beskriva, att förklara och att förändra beteenden utgör sammantaget en beskrivning av den terapeutiska processen. Författarnas intention att skriva en ”grundläggande lärobok i hur inlärningspsykologin kan fungera som bas för en klinisk problemanalys” tycker jag att de lyckats mycket väl med. Jag anser att denna bok måste ingå som ett standardverk i terapeutiska utbildningar för kognitiva och beteendeinriktade terapeuter. Lars Göran Öst (red.) KBT inom
psykiatrin Bokens syfte beskrivs i förordet som: ”att ge beskrivningar av hur man i praktiken arbetar med KBT för de vanligaste vuxenpsykiatriska störningarna”. Detta är en mycket efterlängtad bok, då något liknande på svenska och med svenska författare inte tidigare utgivits. Boken inleds som sig bör med en teoretisk bakgrund till KBT. Författare här är Lennart Melin. Han lyckas på ett 15-tal sidor ge en problematiserad syn på vad KBT är. Här finns inga tvärsäkra uttalanden utan han ser KBT som bestående av två i grunden oförenliga teorier, den behavioristiska och kognitiva. Istället ska KBT ses som en ”familj” eller samling metoder som är svåra att skilja åt. Dagens KBT-terapi menar han kan beskriva som ”teknisk eklekticism”, dvs. terapin utgår från vad som verkar fungera. LM ser problem med denna syn då risken finns att den teoretiska utvecklingen får alt mindre utrymme. Efter detta inledande kapitale följer ett kapitel om beteendeanalys, som kan sägas utgöra grunden för beteendeterapeuter. Beteendeanalys bygger på inlärningsteoretiska teorier och har till viss del sin motsvarighet i den kognitiva terapins konceptualisering, även om den senare inte har samma koppling till teori. Kapitlet beskriver främst hur man går tillväga praktiskt. Efter detta kapitel följer en lång rad kapitel som var och ett beskriver en behandling för en specifik diagnos. Alla kapitel är skrivna av verksamma terapeuter och ger en mycket god illustration till modern behandling av psykiatriska tillstånd som finns att tillgå i dagens Sverige. Förutom en beskrivning av behandlingsmodellen ges också hänvisningar till relevant forskning och litteratur. Boken rekommenderas starkt och kommer säkert att tillhöra standardlitteraturen vid alla terapiutbildningar. Det är den värd! Anna Kåver KBT i utveckling Underrubriken till denna bok är ”en introduktion till kognitiv beteendeterapi”. Författaren tar ett rejält grepp om ämnet och jag föreställer mig att den kommer att bli en lämplig kursbok för psykologprogram, steg 1 och även steg 2. Det är 10 år sedan Carlo Perris gav ut sin Kognitiv terapi i teori och praktik, men efter det har det varit sparsamt med samma breda anslag. Dessutom har vi under de senaste tio åren sett en del nya terapier växa fram (DBT, ACT, MBCT m fl) och även den teoretiska utvecklingen har fortsatt. En förändring jämfört med Carlos bok är att begreppet KBT fått en dominerande roll inom psykoterapier i Sverige och att beteendeterapeutiska begrepp och teorier fått en mer framträdande position. Boken inleds med en historik och utveckling av KBT. Beskrivningen är på ett 20-tal sidor och blir naturligtvis kortfattad. Situationen i Sverige beskrivs och där Carlo och Hjördis Perris roll för den kognitiva terapins nämns. Utvecklingen beskrivs i tre faser, dvs. beteendet i fokus, sedan tankarna och sedan känslor och österländsk filosofi. I andra sammanhang har man benämnt den senaste utvecklingen, som den tredje vågens beteendeterapi, men detta begrepp är omstritt. Boken övergår därefter till en beskrivning av beteendeterapins grunder såsom inlärningspsykologi, beteendanalys och funktionell analys. Kapitlet ger grunderna, men det ges inte så mycket utrymme för förtydligande exempel. Nästa kapitel går igenom kognitiv teori och ger en bra översikt, liksom kapitlet om emotionsteori. Emotionsteori brukar vanligtvis behandlas styvmoderligt i svensk KBT-litteratur och därför är det glädjande att Anna ger det ett så tydligt utrymme. Här finns referenser både till John Bowlby och Daniel Goleman. Naturligtvis skriver författaren även om medveten närvaro, acceptans och validering. Dessa ämnen har författaren avhandlat i en tidigare bok (Att leva ett liv, inte vinna ett krig, samt i Emotionell instabil personlighetsstörning, den senare tillsammans med Åsa Nilsonne) och här ges en ganska kort genomgång av de centrala begreppen. I kapitlet ”Mattias och teorierna” försöker författaren utifrån ett fiktivt fall applicera de teorier hon tidigare beskrivit. Det är ett bra pedagogiskt grepp även om det naturligtvis blir lätt schematiskt. Men det gör det lättare för en person med relativt begränsad erfarenhet av terapi. Andra halvan av boken beskriver KBT i där ägnar hon inledningen åt den terapeutiska alliansen. Att detta får ett get kapitel kan delvis förklaras med författarens erfarenhet av DBT, då det vanligtvis inte berörs så omfattande i KBT-litteratur. Vikten av struktur betonas och beskrivs och även hur en enskild session kan se ut. Ett långt kapitel går på ett förtjänstfullt sätt igenom en mängd tekniker inom KBT. Anhöriga ägnas ett särskilt kapitel vilket också är ovanligt. Här betonas vikten av information och även att anhöriga kan vara till stöd och hjälp vid hemuppgifter. Kapitlet är viktigt då det inte är så vanligt att man berör anhöriga vid psykiatriska tillstånd förutom när det gäller schizofreni. Inom DBT har man dock på senare tid börjat arbeta med anhöriga med gott resultat, men jag kan tänka mig att detta arbete är viktigt vid alla psykiska störningar. Ett slutkapitel berör kvalitetssäkring inom KBT där författaren berör utbildning, handledning och forskning men även hur terapeuten ska ta hand om sig. Detta senare berörs sällan i terapeutisk litteratur men här får det en framträdande plats. Mycket sympatiskt. Sammanfattningsvis är detta en bok med ett brett anslag vad gäller KBT. Den är skriven utifrån lång klinisk erfarenhet och nyfikenhet på att lära nytt. Författarens inställning härvidlag kan beskrivas utifrån ett citat i inledningen. Jag söker den fråga på vilket människolivet är ett svar. Willy Kyrklund: Ur Mästaren Ma Åsa Palmkron Ragnar KBT- Komma på
bättre tankar .Bokens titel säger en del av innehållet och vem den vänder sig till. Den är främst skriven ur ett kognitivt perspektiv och tänkt användning som självhjälpsbok. Boken är först indelad i 20 sessioner, som var och en går igenom olika begrepp och tekniker. Förmodligen kan man använda dessa 20 sessioner som ett smörgåsbord och plocka lite här och var. Jag har svårt att tänka mig at man genomför hela programmet rätt av. Här finns dock många tanketips, beteendeövningar och också en del teoretiska resonemang. Framställningen kan jämföras med vad som dyker upp som populärpsykologiska artiklar i olika media. Fördelen är att här finns de samlade i en bok. Boken avslutas med en genomgång av ångestsjukdomar och depressioner och här ges också hänvisningar till olika övningar och uppgifter, i tidigare sessioner. Bör boken ingå i en terapeuts bibliotek? Även om den främst är en självhjälpsbok så innehåller den en hel del övningar etc, samlade på ett ställe. Jag tror också att den kan vara bra att låna ut till patienter för att de ska få en introduktion i behandlingen. Testa gärna boken på patienter och hör efter vad de tycker. På den engelska och amerikanska marknaden vimlar det av liknande böcker och som i många fall verkar fungera väl. Bokens författare är specialist i psykiatri och har en grundläggande kognitiv terapeututbildning
|