Tankar inför årsmötets omröstning

Erling Hansen & Njördur Viborg

 

Det är nu två år sedan som undertecknade inkom med den första motionen om namnbyte. Det blev ingen omröstning om saken på det årsmötet, man ansåg att frågan inte var mogen för en omröstning, och diskussion inom föreningen och lokalföreningarna ”påbjöds”, som underlag för frågans vidare behandling; helt riktigt enligt vår mening. Denna diskussion har inte minst förts här i Sokraten, med inlägg av bl.a. Calle Fjellman, Niklas Törneke, Gardar Viborg, och andra. Till förra årsmötet skrevs en förnyad motion med fler undertecknare, vilken även styrelsen valde att stödja, och årsmötet röstade också för ett namnbyte. Frågor som gäller föreningens stadgar – där namnet är punkt 1 – måste dock röstas igenom vid två på varandra följande årsmöten för att gå igenom. Det är således på årsmötet nu i oktober som saken avgörs.

 

Hur viktigt är ett namn egentligen? Vad spelar det för roll om vi kallar det vi gör kognitiv psykoterapi eller kognitiv beteendeinriktad psykoterapi. Ord och namn är konventioner. Om inte det var upptaget och hade sin historia och sina konnotationer kunde vi väl lika väl kalla vår psykoterapi dynamisk? För det är den väl förhoppningsvis. I motsats till statisk.

 

Men nu är det ju inte detta dynamisk i begreppet dynamisk psykoterapi syftar på. Och det är upptaget, med sin historia och sina konnotationer. Och i det läget vore det ju minst sagt märkligt om vi plötsligt skulle börja kalla oss dynamiska psykoterapeuter. Om inte annat så skulle det bli väldigt förvirrande för omgivningen – patienter som söker en lämplig terapeut utifrån sin problematik och preferenser, beslutsfattare som upphandlar eller anställer, journalister som skall försöka beskriva vad som händer inom psykoterapiområdet.

 

Finns det idag en specifik KPT-modell att ”utveckla, inte avveckla” som Calle Fjellman argumenterade för, och är det i så fall vad föreningen och dess medlemmar verkar för? Nej, knappast – vi är en förening för vad som internationellt benämns KBT, med hela den spännvidd som detta rymmer. Om vi skall skilja ut oss från detta paradigm, så skall vi veta på vilket sätt och varför vi gör det, då det är förenat med en betydande kostnad för oss att göra det. Lika väl som att det hade skapat förvirring i kommunikationen med omvärlden att kalla oss själva dynamiska terapeuter, så skapar KPT-termen förvirring och många gånger osynliggör vår förening för omgivningen.

 

Svenska föreningen för KPT är en stor och inflytelserik förening som har kopplingar till en rad utbildningsinstitut, och som har ett stort antal medlemmar som är verksamma inom svensk hälso- och sjukvård. Vi har även många medlemmar som går på någon av landets statliga steg-2 utbildningar i kognitiv och beteendeinriktad terapi, eller som går sin grundläggande psykoterapeututbildning vid någon av landets psykologprogram Flertalet medlemmar bedriver kognitiv och beteendeinriktad terapi enligt internationell praxis, som idag oftast går under namnet CBT (cognitive behavioral therapy), eller KBT på svenska.

 

Detta till trots råder det ofta stor förvirring i media och i andra sammanhang kring vilka det är som främst bedriver KBT i detta land. Vi menar att det framförallt är våra medlemmar som gör det. Ett viktigt sätt för att förtydliga detta för våra patienter och uppdragsgivare, politiker och media är att kalla vår förenings verksamhet för den KBT-inriktade verksamhet den är, därav det föreslagna namnet ”Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier”.

 

Under de år som KBT-frågan har debatterats i Sokraten och även i andra sammanhang har vi ibland hört sägas att vi måste ta hänsyn till vad Beteendeterapeutiska föreningen (BTF) anser om ett eventuellt namnbyte i vår förening, att vi inte kan byta namn utan att först diskutera saken med BTF. Vi är dock av den uppfattningen att BTF inte på något vis har med denna fråga att göra. För det första kan bara vi själva avgöra vår förenings framtid, att låta andra föreningar ha veto i en för vår förening viktig framtidsfråga vore mycket märkligt! För det andra är BTF just en beteendeterapeutisk förening som verkar för beteendeterapi medan vår förening har en tydlig profilering mot internationellt orienterad KBT i bemärkelsen kognitiv och beteendeinriktad terapi. Vi behöver inte se det som att vi konkurrerar med BTF i denna fråga, vi bedriver KBT enligt gängse internationella definitioner av CBT, medan BTF på ett mycket tydligt sätt verkar för och har sina rötter i beteendeterapi. Man kan snarare se det som att vi är kompletterande föreningar, något som ett namnbyte kan göra ännu mer tydligt. Våra föreningar verkar inte för samma saker och den rådande begreppsförvirringen är stundtals direkt skadligt och förlamande. Ett namnbyte av vår förening borde om något välkomnas av BTF som vi ser det. Gör det av någon anledning inte det så är det bara att beklaga, men kan knappast vara ett hinder för oss. Vi tror dock att ett namnbyte öppnar för större samverkan föreningarna emellan, på sikt. Men det är en senare fråga!

 

Vi måste hur som helst fatta ett beslut kring ett eventuellt namnbyte om vår förening ska fortsätta vara en levande och växande förening som kan locka till sig nya unga medlemmar från landets terapeut- och psykologutbildningar och detta måste vi göra helt oberoende av BTF eller andra aktörer. Utan ett namnbyte kommer vi snart att vara förbipasserade av andra och bortglömda som den egentliga KBT-förening vi är. Vår uppgift är att verka för att KBT får ett tydligare ansikte i Sverige än vad som är fallet idag, ett namnbyte är en central del i detta. Som ett tillägg till detta kan nämnas att SFKPT möjligen kommer att bli ansluten som medlem i EABCT (European Association for Behavioral and Cognitive Therapies), något som också motiverar ett namnbyte i klargörande syfte för omvärlden.

 

Hoppas vi ses på årsmötet!